Äntligen eller tyvärr julafton?

Jag tycker så mycket om julen, eller i alla fall det som julen borde vara, för mig är julen en sammankomst där släkten träffas, blev nästan lite tårögg när jag satt vid julbordet och åt med familjen, tänk att vi alla satt där iaf som hörde till just den familjen, alla vid liv, leenden, varma ögon som värmer i denna kalla årstid, i denna tid som vi nu lever i. Saknar ju dig H och M såklart, M önksar att du kunde vara vän med P så att även du kunde infinna dig här, men så är det ju tyvärr inte, och H du har ju din egen släkt och familj, saknar er båda, men snart ses vi H två dagar kvar:) Och M dig ska jag till om någon timme eller så:)