1/5

En skärpt tjej? ja, så sa en av dem som hjälpte mig att flytta. Ska man ta åt sig av detta är någon säger något sådant, eller ska man ta det som ironi, fast varför skulle någon vara ironisk? Har det med att göra hur bra självförtroende man har? Men tänk om man tar åt sig och är glad över att någon har sagt så om en, men så är det inte en komplimang? Eller så tar man kanske åt sig och så blir man kanske för självgod till slut. Vill inte att det ska hända mig, jag vill kunna vara självkritisk, se mig själv från flera olika perspektiv, se mig själv hur jag uppfattas utifrån, jag vill inte bli förblindad av självgodhet, det tror jag är farligt, skrämmande?.hoppas det inte händer mig, helst ska det inte hända någon överhuvudtaget, men är det ofrånkomligt? Vad är det som avgör om det är ofrånkomligt eller inte, är det vi själva, eller är det dem som är våra vänner, familjen, eller de som ständigt finns i våran omgivning, som vi kanske inte alltid har valt själva att hela tiden ha omkring oss? Jag bestämmer mig nog trots allt för att ta det som en komplimang, för hur folk än uppfattar mig, så strävar jag ändå efter att vara skärpt, inte hela tiden, för ibland är jag nog lite småvimsig, men oftast vill jag vara skärpt och med minnet av att någon har sagt så om mig når jag nog mitt mål lite enklareJ

Flicka, tjej, brud, tös, kvinna?..vilken eller vilka av dessa är man när man är runt 20-30 år? Själv vet jag inte riktigt, ska man se sig som den man känner sig som, eller som den man uppfattas som, eller kanske som en blandning av båda? En flicka är jag nog inte, men en tjej, brud och tös känner jag mig mest som, fast just det här med att vara en kvinna känns inte riktigt helt rätt? varför är det så? Kanske har det att göra med vad man själv inbegriper i ordet kvinna, för mig är det t.ex. klockrent att man är en kvinna när man är mamma, eller när man har kommit över 30 årsgränsen. Undrar vad folk uppfattar mig som, helt klart så uppfattar de mig iaf som en dalkullaJ

Apropå ingenting- åh vad jag tycker om att skriva! Hoppas att ni tycker lika mycket om att läsa det som jag skriver, om ni har några funderingar  så är det bara att skriva en kommentarJ

Helt otroligt, här har jag suttit, legat i sängen och i soffan, tagit en och en halv citodon, ätit mat, ätit kakor druckit kaffe och druckit vatten, men inget har botat min hemska huvud och nackvärk, men så sätter jag mig ned framför datorn och skriver med lite skön musik i högtalarna, då försvinner den, superbäst medicin!!!

Flytten är avklarad, äntligen! Hoppas jag slipper flytta på ett tag så jag får bo in mig, lite iafJ

Idag var jag och fikade med M och hans kompis O, jättetrevligt var det, skönt att sitta ute med en latte och gott sällskap!

Imorgon är det jobbet som hägrar igen, och jag ska ge järnet, och så träffa alla mina goa arbetskamrater igen, det ska bli så kul, var ju mer än en vecka sedan sist, längtar!