Det finns så många hemskheter i världen som man kan råka ut för i livet...jag har nog klarat mig rätt bra ändå, och lika de andra i min familj, inte mormor, men hon var ett järnknippe medan hon levde. Kanske är det så att just de här "järnknipperna" är sådana som råkar ut för mest jobbiga saker, för att det är dem som kan klara av det?! Kanske förbereds de redan från att de är små till att klara av svårigheter, så att de nöjer sig med det lilla i livet medan de är friska?! Det finns ju också dem som det går illa för i livet, sådana som kanske inte klarar av svårigheterna så jättebra, varför har de inte förberetts för svråigheter från att de är små?Kanske är det menat att de ska vara friska och krya och inte behöver förberedelsen, men så gör ett eller flera val i deras liv så att de halkar snett och på grund av det blir dåliga. Ja ska man tro på det här med ödet och förutbestämdhet eller inte? I alla fall så tycker jag att man ska ha ett hopp, för hoppet är det sista man har, hoppet kan ge en så otroligt mycket, om hoppet är tillräckligt starkt så kan man nog övervinna allt:) eller vad tror ni?
Med detta vill jag säga att, här sitter jag i min lägenhet, förhoppningsvis frisk, och med förhoppningsvis många lyckliga, roliga, givande och härliga år framför mig! Hur de kommer se ut, är nästan helt upp till mig själv:)
Tack min underbara familj:) Ni betyder så oerhört mycket, och utan er skulle jag inte kunna hoppas så mycket som jag gör på en lycklig framtid:)Hoppas att jag ger er lika mycket kärlek och hopp som ni ger mig:)
Kram på er alla därute:) Dont worry, be happy:)
0